Även idag var det dags för valpkurs. Igår var det introduktion, men ordinarie tid är på måndagar och därför blev det två dagar på rad. Lincoln som varit med mamma hela dagen hade tydligen mest legat och sovit vilket resulterade i att när han såg de elva andra valparna gick han loco och hoppade som en hare. Tack och lov är det en labrador jag har vilket innebär att allt man ska göra går att muta fram med hjälp av godis. Nu ska jag inte säga så, för han skötte sig faktiskt ganska bra trots allt, han råkar vara yngst dessutom. 

 

En övning som jag kände var toppen var när vi alla gick i en klump och fick släppa våra hundar en och en. Självklart är ju alla andra hundarna jätteroliga att leka med, men Lincoln kom faktiskt ändå när jag ropade på honom (ja, alla valpar var superduktiga). 

 

Att gå i koppel och titta på mig gick ganska bra, men han blir lätt distraherad och vill hoppa upp till godiset. Skyller på att han är så ung. Gick bättre på slutet.

 

När vi övade "fyrklövern" så gick det bra för Lincoln, men jag hade inte riktigt koll på alla moment så det blev väl lite rörigt. Att apportera är en liten del av den och det var ju hur kul som helst tyckte han. Att kampa och släppa mot en godisbit var inte heller några problem. Jämfört med min förra hund som inte ville leka alls så känns det skönt att ha en hund som gärna gör det. Förstod hur de andra kände sig när deras hundar INTE lämnade tillbaka bollarna. 

 

Ja, inlägget blev ganska långt, men det är så mycket hund nu för tiden att det blir så. Gymir har för övrigt vilat eftersom jag ju både har varit i skolan och iväg med Lincoln. Imorgon är det dags för en ridtur igen!