Avskedsfest för våra kära brasilianare! Ko...
Avskedsfest för våra kära brasilianare! Kommer sakna dem!
Jag står och väntar på bussen när det plöt...
Jag står och väntar på bussen när det plötsligt kommer en hund vid mitt ben. Ägaren: nu blev du rädd va? Jag: nej... Han: vad ska du blir när du blir stor? Jag: personalvetare Han: vad är socinom? Jag: socionom? Ja alltså... Han: handlar det om djur eller människor? Därefter går han och tar i hand med de andra som väntar på bussen. Och säger: detta är min hund Sune. Han blir 12 år i februari, det kan man inte tro va? Vad ska ni bli när ni är stora?
Mina meningslösa metaforer
Ja, jag har gjort det igen. I tisdags hade jag så tråkigt (på bussen och i skolan) att jag kom på några metaforer. Vår kurs för tillfället tar fram det bästa i mig så att säga...
Först funderade jag över att jag behövde tvätta, och sen kom jag på en briljant sak. Att lära sig är som att tvätta.
1. Förhoppningsvis börjar någon med att sortera, så inget blir missfärgat
2. All kunskap trycks in i ditt huvud
3. Allt bearbetas, tvättas och centrifugeras.
4. Efteråt ska allt torka, det ska liksom fastna i huvudet.
5. Saker och ting ska strykas, vikas och läggas in i garderoben. Allting är lagrat!
Den andra metaforen handlade om synergi. Med detta menas att den sammanlagda kompetensen i en grupp är mer än om man lägger ihop de var för sig. Då tänkte jag på..... KLINKERS! Var för sig är plattorna ganska meningslösa, de fyller en funktion men allt hålls inte ihop riktigt. När man väl fogar samman plattorna blir det till ett helt golv, väldigt funktionellt och lättstädat dessutom!
Fint va?!
