Åh vad jag har saknat min häst! Jag vet att jag är löjlig, men jag är van vid att vara där varje dag och när man verkligen inte hinner med det är det sååå trist. I vilket fall som helst hade jag trevligt sällskap av både Saga och Angelica. Angelica skulle träna Zoran i ridhuset och Saga bestämde sig för att rida Eddie en liten stund så vi troppade inte dit alla tre. Hjälpte Saga lite med Eddie, men han var så jäkla snäll trots att det bara är andra gången med ryttare att det inte behövdes så mycket hjälp. Saga kunde bara skritta runt där utan problem - helt fantastiskt! För min egen del gick det inte så bra, men det är bara mitt fel, jag blir så ringrostig när jag inte ridit ordentligt på ett tag. Angelica glassade rundor på snygga Zoran så man får lite mindervärdskomplex - man annars var det fint, haha! När Saga gått in och vi andra två skrittade av våra hästar välte Zoran en av sockerbitarna på sargen med sitt jättehuvud, varpå han skrämmer livet ur både sig själv och Gymir som tar några galoppsteg iväg. Jag och Angelica stannar hästarna, tittar på varandra och brister ut i världens gapskratt. Kan man skrämma livet ur Gymir är man ta mig tusan duktig!