Bussåkares stigande panik

Nu har fröken Sjöstedt landat i skolan café. Sitter här med en kopp kaffe och min älskade iPod instoppad i öronen. Jag har absolut ingen aning om vad folk i min närhet pratar om, men musiken jag lyssnar på är bra! Om en liten stund kommer Sandra hit och sällskapar med mig, hon skulle bara hitta ett par byxor sa hon.
På bussen idag iaktog jag som vanligt folket som klev på. Det är ganska intressant, varje gång en människa kommer på och ser att bussen börjar bli full, så full att man inte får två säten för sig själv, ser man hur paniken stiger i deras ögon ju närmre de kommer bussens bakre del. Själv är min plats ganska säkrad, jag åker från startstation till ändhållplats och har långa ben och mycket saker, folk brukar alltså undvika min plats. Hehe. Sneaky, sneaky. Skämt åsido, jag har faktiskt inget emot att någon sitter bredvid mig, det enda jobbiga är att det är så TRÅNGT!
Nej, idag är det dags för delprov 1 - redovisning av våra fältdagar. Vi var på Plastal i Simrishamn och intervjuade tre personer. Ska bli spännande att se vad de andra grupperna har hittat på med.
Nej, nu ringde Sandra och sa att hon var i kafeterian om två minuter, bästa att sluta blogga!
Tjingeling!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0